Sida vid sida med det ukrainska folket
EU:s stöd till Ukraina har varit långtgående: från ekonomiskt och humanitärt bistånd till budgetstöd och militärt stöd.
Därför besökte kommissionskollegiet Ukraina för att träffa den ukrainska regeringen och åter bekräfta sina åtaganden och fördjupa samarbetet på flera områden.
Kommissionskollegiets besök i Kiev skickar ett tydligt budskap till Ukraina och resten av världen om den kollektiva styrka och beslutsamhet som EU visar inför Rysslands brutala angrepp. Vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs. Och vi kommer att fortsätta att se till att Ryssland får betala ett högt pris för sitt agerande. Ukraina kan räkna med att EU hjälper till att göra landet mer motståndskraftigt på dess väg mot ett EU-medlemskap.
Mötets viktigaste resultat
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen reste den 2 februari 2023 till Kiev tillsammans med 15 kommissionärer för det första mötet någonsin mellan kommissionskollegiet och den ukrainska regeringen.
Mötet sände en stark signal om EU:s orubbliga åtagande att stå vid Ukrainas sida så länge det behövs. Ett konkret uttryck för detta är det nya stödpaket på 450 miljoner euro för 2023 som aviserades vid besöket. Med det nya paketet har EU, dess medlemsländer och de europeiska finansieringsinstitutionerna anslagit cirka 50 miljarder euro till Ukraina sedan Rysslands angrepp inleddes. Dessutom strävar kommissionen efter att få fram en miljard euro till en snabb återhämtning.
Mötet leddes gemensamt av Ursula von der Leyen och Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal och man gick igenom EU:s stöd till Ukraina på olika områden, bland annat ekonomiskt och humanitärt bistånd, stöd på energiområdet, budgetstöd och diplomatiska insatser. Dessutom gick man igenom Ukrainas reformarbete inför ett EU-medlemskap och skissade på nya steg för att stärka samarbetet inom olika sektorer. Parallellt fördes diskussioner om hur man kan få Ryssland att betala för den förödelse som kriget orsakar, till exempel genom det kommande tionde sanktionspaketet.
Kommissionens ordförande träffade också Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att diskutera viktiga frågor på EU:s och Ukrainas dagordning.
Viktiga stöd- och samarbetsområden
Utöver makroekonomiskt stöd på upp till 18 miljarder euro under 2023 aviserade EU ytterligare stöd på 450 miljoner euro:
- 305 miljoner euro i bilateralt stöd för att stärka Ukrainas motståndskraft och stödja reformer
- 145 miljoner euro i humanitärt bistånd
EU ger avgörande stöd till Ukraina så att landet kan hantera energisektorns särskilda problem:
- Leverans av ytterligare 2 400 generatorer utöver de 3 000 som landet redan har fått sedan kriget startade
- 157,5 miljoner euro från den energistödsfond som inrättats av energigemenskapen
- 35 miljoner led-lampor som EU har köpt in för att hjälpa ukrainarna att minska sin energiförbrukning
Kommissionen fortsätter att bistå Ukraina när det gäller att dra nytta av fördelarna med associeringsavtalet, bland annat det djupgående och omfattande frihandelsavtalet genom
- ett förslag om att förlänga det tillfälliga slopandet av importtullar på ukrainsk export även efter juni 2023
- en prioriterad handlingsplan för 2023–2024 för att öka Ukrainas tillträde till den inre marknaden
- roamingavgifter – en sex månaders förlängning av den frivilliga åtgärden från operatörer i EU och Ukraina så att det går att ringa billigt eller gratis mellan EU och Ukraina.
Partnerskapet ska utöka energisamarbetet mellan EU och Ukraina till att omfatta också förnybara gaser som biometan, vätgas och syntetiska och hållbart framställda gaser. Det är en bekräftelse på båda parters åtagande att minska importberoendet av fossila bränslen, särskilt rysk gas, och arbeta för klimatneutralitet.
Reformprioriteringar och nödvändiga steg för att hjälpa Ukraina att ytterligare anpassa sin lagstiftning till EU:s regelverk har också diskuterats.
Kommissionen har också meddelat att Ukraina ska gå med i viktiga EU-program:
- Kommissionen och Ukraina har undertecknat ett avtal om landets associering till programmet för den inre marknaden så att landet kan få stöd till sitt näringsliv, enklare tillträde till marknader, ett gynnsammare affärsklimat, mer hållbar tillväxt och en högre grad av internationalisering.
- Det ska snart inledas diskussioner om att Ukraina ska ansluta sig till andra EU-program som Fonden för ett sammanlänkat Europa, som kan hjälpa Ukraina att koppla samman sin energi-, transport- och it-infrastruktur med EU:s.
Ett nytt ”Phoenix-initiativ” ska få fart på arbetet inom det nya europeiska Bauhaus så att Ukraina kan få hjälp med att bygga upp sina städer på ett hållbart och inkluderande sätt. Minst 7 miljoner euro ska anslås omedelbart, framför allt till att ta fram och dela expertkunskaper om återuppbyggnaden av ukrainska städer.
Ukrainas associering till Horisont Europa och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram är viktigt för att bevara och vårda landets forsknings- och innovationsekosystem.
Kommissionen ska också öppna ett Horisont Europa-kontor i Kiev för att informera om EU:s finansieringsmöjligheter och erbjuda tekniskt stöd till ukrainska forskare och innovatörer.
En myndighetsövergripande givarsamordningsplattform lanserades i januari 2023. Den ska samordna kort- och långsiktigt stöd till Ukrainas ekonomi från internationella givare och finansieringsinstitutioner.
Berättelser
Efter flykten från sitt hem i Mykolajiv känner sig Lyudmilla trygg i Moldavien, där hon förenades med sin kusin Tatiana.
Kvinnor och barn som flytt kriget hoppas att en dag kunna återvända hem: berättelser från People in Need.
I Charkivs tunnelbana gav Zina leksaker och skolmaterial till barn som tog skydd från bombanfallen.
