Säkerställa att sanktionerna genomförs
Det är mycket viktigt att sanktionerna genomförs på ett effektivt och omsorgsfullt sätt så att de fyller sitt syfte. Detta är huvudsakligen EU-ländernas ansvar. Kommissionen samarbetar nära med länderna om genomförandet via
- regelbundna möten i en expertgrupp om sanktionernas genomförande så att kommissionen kan nå ut till alla relevanta myndigheter i EU-länderna
- arbetsgruppen för frysning och beslag av tillgångar som kommissionen tillsatte i mars 2022 för att säkra en bättre samordning av hur ryska och belarusiska personer och enheters tillgångar fryses
- en högnivågrupp med kommissionär Mairead McGuinness som ordförande där de 27 EU-ländernas myndigheter kan utbyta information tillsammans med företrädare för näringslivet i EU
- specifika möten mellan kommissionen och intressenter för att ge vägledning och diskutera hur sanktionerna ska genomföras med operatörerna.
EU samordnar sina sanktioner med andra större internationella allierade som USA, Storbritannien, Sydkorea, Schweiz, Japan, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Norge, så att varje land använder de mest effektiva åtgärderna utifrån sin ekonomi.
Förbygga kringgående
Det är ett brott att kringgå EU:s sanktioner. Kommissionen gör följande för att övervaka detta:
- Mobiliserar sina handels- och tullavdelningar så att de upptäcker omdirigering av handelsflöden från vissa länder utanför EU som fungerar som möjliga inkörsportar till Ryssland.
- Pratar med länder utanför EU för att enas om en delad bedömning, jämföra uppgifter och diskutera lämpliga korrigerande åtgärder.
- Samlar in information om mönster för kringgående från den privata sektorn och rekommenderar hur detta fenomen kan förebyggas effektivare.
Som en del av det elfte sanktionspaketet, som antogs den 23 juni 2023, införde EU ett nytt instrument för att se till att sanktionerna inte kringgås via länder utanför EU. Instrumentet är inriktat på vissa högriskvaror som trots att de omfattas av EU:s sanktioner bevisligen har nått Ryssland via länder utanför EU. Med instrumentet kan EU förbjuda exporten av de aktuella varorna till de länder som används för att kringgå våra sanktioner och även förbjuda att tillhörande tjänster tillhandahålls.
Varor och teknik som omfattas av den här åtgärden kommer bara att föras upp på listan om ingen annan lösning går att hitta. Det innebär att EU måste involvera och föra en dialog med de berörda länderna utanför EU. Vi kommer alltid att ge myndigheterna möjlighet att reagera på EU:s rön och slutsatser. Instrumentet är avsett att vara en sista utväg.
Tack vare en rad andra åtgärder har EU kunnat slå till mot kringgåendet av sanktionerna:
Vi har infört ett förbud mot transitering av varor, avancerad teknik, skjutvapen och flygrelaterade material med dubbla användningsområden via det ryska territoriet. Det innebär att varor inte längre får transiteras via det ryska territoriet när de ska exporteras till andra länder utanför EU.
Vi har också sett till att det är obligatoriskt för aktörerna att i sina avtal förbjuda återexport av sådana här känsliga varor till Ryssland.
Vi har infört ett förbud mot transitering av vissa ekonomiskt kritiska varor via det ryska territoriet. Det innebär att sådana varor inte längre får transiteras via det ryska territoriet när de ska exporteras till andra länder utanför EU.
Vi har infört en ny åtgärd som kommer att kräva anmälan av vissa överföringar av medel ut ur EU som görs från enheter i EU som direkt eller indirekt ägs till mer än 40 procent av ryska personer eller enheter som är etablerade i Ryssland.
Tillsammans med EU-länderna ska kommissionen göra en sammanställning av den ryska centralbankens samtliga frusna tillgångar som finns i EU för att ta reda på var de finns och hur mycket de uppgår till. Det är särskilt viktigt när det gäller en eventuell användning av offentliga ryska tillgångar för återbyggnaden av Ukraina.
EU-länderna har rapporterat att den ryska centralbankens frusna tillgångar uppgår till över 200 miljarder euro enligt det tionde sanktionspaketet.
För första gången kräver EU att personer på EU:s sanktionslista aktivt redovisar alla sina tillgångar inom EU:s jurisdiktion till den nationella behöriga myndigheten. Detta bidrar till att tillgångar kan spåras och frysas på ett mycket effektivare sätt. Underlåtenhet att uppfylla denna skyldighet – dvs. om personer på listan inte rapporterar tillgångar – kommer att behandlas som en överträdelse av EU:s sanktionslagstiftning, med de konsekvenser som följer av EU-ländernas nationella lagstiftning, inklusive deras straffrättsliga lagstiftning.
Detta är en följd av att systemen för att kringgå sanktionerna blir allt mer komplexa. Vi måste fortsätta att ligga steget före sådana försök.
Genom det tolfte sanktionspaketet, som tillkännagavs den 18 december 2023, införs hårdare krav på EU-länderna att aktivt spåra tillgångarna för personer på sanktionslistan för att förhindra och upptäcka om någon bryter mot eller kringgår sanktionerna.
EU har infört ett nytt kriterium för uppförande på listan, som gör det möjligt att bestraffa personer som underlättar att sanktionerna kringgås.
Det kommer dessutom att bli möjlig att låta avlidna personer stå kvar på listan över personer med frysta tillgångar för att förebygga att åtgärden att frysa tillgångar kringgås.
Den 2 december 2022 lade kommissionen fram ett förslag om att harmonisera straffrättsliga påföljder för brott mot EU:s restriktiva åtgärder. Så länge den ryska aggressionen mot Ukraina pågår är det av största vikt att EU:s restriktiva åtgärder genomförs fullt ut och att överträdelser av åtgärderna inte får löna sig. Kommissionens förslag innehåller gemensamma EU-regler som ska göra det enklare att utreda, lagföra och straffa brott mot de restriktiva åtgärderna på samma sätt i alla EU-länder.
Kommissionen har skapat en ny roll som särskilt internationellt sändebud för genomförandet av EU:s sanktioner som ska föra fortlöpande diskussioner på hög nivå med länder utanför EU för att undvika att sanktionerna mot Ryssland inte följs eller kringgås. David O'Sullivan, en av kommissionens f.d. generalsekreterare och erfaren EU-diplomat, har utnämnts till EU:s sanktionssändebud och inledde sitt nya uppdrag i januari 2023.
Information för intressenter
För att se till att alla intressenter är informerade har kommissionen gjort det här:
- Publicerat hundratals vanliga frågor som gäller alla områden som påverkas av sanktionerna, till exempel finans och bank, handel och tull, energi, jordbruk, transporter, medier och offentlig upphandling. Dessutom har särskilda riktlinjer för humanitära frågor utfärdats. Kommissionen har haft regelbundna dialoger med intressenter från näringslivet och arbetar tillsammans med de nationella myndigheter som är behöriga att genomföra EU-sanktionerna, utfärda tillstånd och lagföra brott.
- Publicerat tillgänglig information om de sanktionspaket som hittills antagits. EU:s sanktionskarta visar på ett användarvänligt sätt alla sanktioner som är i kraft just nu, bland annat vilka personer som omfattas av sanktioner. På nätet finns en konsoliderad lista över ekonomiska sanktioner, som omfattar alla privatpersoner, grupper och enheter som enligt EU:s sanktioner omfattas av en frysning av deras tillgångar och förbud mot att få tillgång till fonder och ekonomiska medel.
- Infört ett visselblåsarverktyg dit man anonymt kan anmäla brott mot sanktionerna. Enligt EU-sanktionerna måste EU-länderna också kriminalisera brott mot sanktionerna.
- Inrättat en kontaktpunkt på EU-nivå för humanitärt bistånd, som informerar humanitära aktörer om hur man begär undantag från EU-sanktionerna av humanitära skäl.
- Skapat en central kontaktpunkt för att informera myndigheter och aktörer från länder utanför EU om vad EU:s sanktioner mot Ryssland omfattar och hur de tillämpas, särskilt när det gäller livsmedelstrygghet. Den ska också se till att flödet av jordbruksprodukter och gödselmedel till deras länder inte drabbas.