Ställa Ryssland till svars

EU arbetar hårt för att se till att de krigsbrott som begås i Ukraina inte förblir ostraffade.

Brott mot mänskligheten, krigsbrott, folkmord och aggressionsbrott anses vara de mest allvarliga överträdelserna av folkrätten. De kallas också för internationella brott.

Ukraina utreder över 69 000 fall av misstänkta internationella brott, men antalet faktiska fall misstänkts vara mycket högre.

Aggressionsbrott begås i allmänhet av ett lands högsta politiska och militära ledning och riktar sig mot ett annat lands suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende. Aggressionsbrott omfattar invasioner, militära ockupationer, annekteringar genom bruk av våld, bombningar och militära blockader av hamnar. Ryssland har begått samtliga de här brotten.

Eftersom Ryssland inte godtar ICC:s jurisdiktion föreslår kommissionen alternativa sätt att nå rättvisa också i fråga om aggressionsbrotten.

Samtidigt som kommissionen fortsätter att stödja ICC:s arbete jobbar vi också tillsammans med världssamfundet för att inrätta en domstol för att utreda och lagföra Rysslands aggressionsbrott.

För att hjälpa till att samordna insamlingen av bevis har kommissionen inrättat ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina i Haag. Centrumet finns i den gemensamma utredningsgrupp som får stöd av Eurojust. Centrumet ska stödja samordningen av utredningar och den vidare insamlingen av bevis på krigsbrott i Ukraina.

Kommissionen fortsätter också att stödja befintliga mekanismer genom att

• ha bidragit till ICC:s kapacitet med över 10 miljoner euro sedan invasionen inleddes
• ha stärkt det ukrainska riksåklagarämbetet med över 6 miljoner euro för it och utrustning
• ha sett till att Eurojust är redo för sitt uppdrag: genom den ändrade Eurojustförordningen kan byrån på ett säkert sätt bevara, lagra och analysera bevis som gäller internationella brott i en ny databas
• bistå Eurojust och Europol, som fungerar som samordningsnav för EU-ländernas nationella utredningar
• samarbeta med våra internationella partner för att säkerställa ansvarsutkrävande och globala insatser. 

Ryssland och de ryska oligarkerna måste kompensera Ukraina för den orsakade skadan och förödelsen i landet.

Till följd av Rysslands angrepp på Ukraina bildade kommissionen i mars 2022 en arbetsgrupp som ska sörja för en bättre samordning av EU:s sanktioner mot ryska och belarusiska personer och företag.

Kommissionen leder arbetsgruppen som ser till att EU-länderna och EU:s byråer Eurojust och Europol tillsammans kan kartlägga, frysa och, om möjligt, konfiskera ryska tillgångar.

Arbetsgruppen samarbetar med internationella partner, bland andra ukrainska och amerikanska myndigheter. På G7-nivå arbetar EU:s arbetsgrupp regelbundet med arbetsgruppen för den ryska eliten, proxyaktörer och oligarker.

EU har infört tuffare krav när det gäller frysta tillgångar. Man har enats om ett nytt kriterium för uppförande på listan så att den även omfattar personer som gynnas av påtvingad överföring av ägande eller kontroll över ryska dotterbolag till EU-företag. Detta säkerställer att ingen vinner på de förluster som EU-företag drabbas av när deras dotterbolag tvångsförvärvas av ryska ägare eller en rysk ledning. 

Tack vare EU:s arbetsgrupp har EU-länderna frusit drygt 28 miljarder euro i tillgångar som tillhör ryska och belarusiska oligarker och företag.

Runt 210 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar har immobiliserats i EU.

EU har beslutat att använda avkastningen på de immobiliserade ryska tillgångarna till att stödja Ukraina. Beroende på räntorna kommer avkastningen på de immobiliserade tillgångarna troligtvis att generera 2,5 till 3 miljarder euro per år till Ukraina. 

I juni 2024 beslutade G7-ledarna att deras länder ska låna ut cirka 50 miljarder US-dollar till Ukraina fram till slutet av 2024. Lånen bygger på den extraordinära avkastningen på immobiliserade ryska statliga tillgångar.

Så länge som Rysslands angrepp mot Ukraina pågår är det mycket viktigt att EU:s sanktioner genomförs fullt ut. Det ska inte löna sig att bryta mot sanktionerna. EU-lagstiftningen har därför stärkts genom att

• EU-reglerna om förverkande och återvinning av tillgångar har skärpts
• brott och straff när det gäller överträdelser av EU:s sanktioner har harmoniserats
• alla personer som omfattas av EU:s sanktioner måste uppge sina tillgångar i EU.

Syftet är att stärka EU-sanktionernas avskräckande effekt och förse EU-länderna med rättsliga verktyg för att kunna ta ännu fler tillgångar i beslag när de är kopplade till ett brott.