EU:s bistånd till Ukraina

Sedan den ryska aggressionen inleddes har EU och dess finansieringsinstitutioner mobiliserat omkring 5,4 miljarder euro för att stödja Ukrainas övergripande ekonomiska, sociala och finansiella resiliens i form av makroekonomiskt stöd, budgetstöd, katastrofbistånd, krishanteringsinsatser och humanitärt bistånd.

Militärt bistånd på 2,5 miljarder euro har också getts från den europeiska fredsfaciliteten. Stödet används till att ersätta EU-länderna för deras militära stöd in natura till Ukraina.

Den globala insamlingskampanjen ”Stand Up for Ukraine”

EU har trappat upp sitt stöd till Ukrainas totala ekonomiska och finansiella motståndskraft så att den ukrainska staten kan fungera och betala för basutgifter. 

I augusti betalade EU ut 1 miljard euro i makroekonomiskt stöd som en del av det makroekonomiska stödpaket på upp till 9 miljarder euro som föreslagits av kommissionen och godkändes av Europeiska rådet i juni 2022. Därmed uppgår EU:s totala makroekonomiska stöd till Ukraina sedan mars 2022 till 2,2 miljarder euro.

EU ger också ytterligare stöd på 120 miljoner euro för att hjälpa till med att bygga upp staten och motståndskraften.

Som en del av löftena från givarevenemanget ”Stand up for Ukraine” och den internationella givarkonferensen i maj, antogs i juli ett budgetstödpaket på 500 miljoner euro för att hjälpa Ukraina att tillgodose akuta behov på plats.

Dessutom har Europeiska investeringsbanken gett ett ekonomiskt stöd till Ukraina på 668 miljoner euro så att de ukrainska myndigheterna ska kunna tillgodose de mest akuta finansiella behoven.

EU har anslagit 348 miljoner euro till humanitära biståndsprojekt för att hjälpa de civila som drabbats av kriget i Ukraina. Ukraina får 335 miljoner euro och Moldavien 13 miljoner euro för att hjälpa flyende människor. EU:s humanitära bistånd går till mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet och till att hjälpa människor med deras basbehov.

Dessutom går 332 miljoner euro till ett nödhjälpsprogram som ger tillgång till basvaror och nödvändig service, som utbildning, vård och mat. Det ska också skydda befolkningen, både internflyktingar och deras värdsamhällen och småföretag och jordbruket. Ett annat viktigt mål är att återuppbygga civil småskalig infrastruktur, trygga energiförsörjningen och stärka it-säkerheten, mediefriheten och insatserna mot desinformation.

Kommissionen aviserade ett nytt stödpaket på 200 miljoner euro till stöd för flyktingar i Ukraina i samband med den internationella givarkonferens som Polen och Sverige sammankallade den 5 maj 2022.

Via EU:s civilskyddsmekanism slussar vi hjälp till Ukraina från 30 länder – de 27 EU-länderna plus Nordmakedonien, Norge och Turkiet. Biståndet omfattar livsviktiga varor som läkemedel, mat och tält, men också strategisk utrustning som brandbekämpningsutrustning, elverk, ambulanser och mobila sjukhus.

Behoven växer hela tiden och mer hjälp har skickats till Ukraina från rescEU:s medicinska lager i Nederländerna, Tyskland och Ungern. Hjälpen från rescEU till ett värde av 14 miljoner euro omfattar ventilatorer, infusionspumpar, patientmonitorer, munskydd och rockar, ultraljudsutrustning och syrgaskoncentratorer. EU samordnar den medicinska evakueringen av ukrainska patienter med akuta vårdbehov och har hittills skickat över 1 000 patienter till sjukhus i Europa för specialistvård.

Dessutom har kommissionen inrättat logistikhubbar i Polen, Rumänien och Slovakien. Logistikhubbarna slussar ut den hjälp som kommer via EU:s civilskyddsmekanism så att den når Ukraina så snabbt som möjligt. 

Den tillfälliga skyddsmekanismen omfattar

• uppehållsrätt
• tillgång till arbetsmarknaden enligt EU-ländernas arbetsmarknadsregler
• tillgång till boende
• socialt bistånd
• medicinsk eller annan hjälp
• rätt för ensamkommande barn och tonåringar till förmyndarskap och tillgång till skola och utbildning.

Information till dig som flyr från kriget

Kommissionen har lagt fram en handlingsplan för att skapa solidaritetsfiler för att se till att Ukraina kan exportera spannmål och importera de varor som landet behöver. Det gäller allt från humanitärt bistånd till djurfoder och gödselmedel. 

Sedan april har solidaritetsfilerna bidragit till

• export av 5,8 miljoner ton spannmål från Ukraina – landet har fått välbehövliga inkomster och spannmålet har kunnat nå fram till behövande
• en fördubbling av exporten i juni – nästan 2,5 miljoner ton
• tekniskt stöd till Ukraina, Moldavien och EU-länderna för att underlätta och påskynda förfarandena och få bort flaskhalsar vid gränsen
• fraktavtal mellan Ukraina och Moldavien som undertecknades den 29 juni 2022 för att ytterligare underlätta transitering och transport mellan de båda länderna.

• På energiområdet har Ukrainas elnät synkroniserats med EU:s nät. EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina på energiområdet genom att garantera omvända gasflöden till landet. Ukraina kommer också att kunna utnyttja EU:s gemensamma inköp av gas, flytande naturgas (LNG) och vätgas.
• Kommissionen har föreslagit att importtullar ska upphävas under ett år på all ukrainsk export till EU. Enligt förslaget ska också EU:s antidumpningsåtgärder och skyddsåtgärder mot ukrainsk stålexport upphävas under ett år. De här långtgående åtgärderna ska hjälpa till att främja Ukrainas export till EU och hjälpa de ukrainska tillverkarna och exportörerna i det svåra läge de befinner sig i.
• Kommissionen har uppmanat telekomoperatörerna i EU att förlänga sitt avtal om att tillfälligt ta bort eller kraftigt sänka eventuella roamingavgifter för ukrainare som vistas i EU, som nu har gällt i tre månader.

Det kommer att krävas en större global ekonomisk satsning för att återuppbygga Ukraina efter alla krigsskador. Återuppbyggnadsarbetet bör ledas av de ukrainska myndigheterna i nära partnerskap med EU och andra viktiga partner, bland annat G7 och G20, och länder utanför EU. Även internationella finansieringsinstitutioner och andra internationella organisationer bör delta.

Det ska också inrättas en internationell samordningsplattform, ”Ukrainas återuppbyggnadsplattform”, som kommissionen och den ukrainska regeringen ska leda tillsammans. Plattformen ska ansvara för att godkänna en återuppbyggnadsplan, som ska utarbetas och genomföras av Ukraina, med administrativ och teknisk hjälp från EU. Den ska sammanföra de stödgivande aktörerna, bland annat EU-länderna, andra bilaterala och multilaterala samarbetspartner och internationella finansieringsinstitutioner. Det ukrainska parlamentet och Europaparlamentet ska delta som observatörer.

För att stödja återuppbyggnadsplanen föreslår kommissionen att en ”RebuildUkraine”-facilitet ska inrättas som det viktigaste instrumentet för EU:s stöd i form av bidrag och lån. Faciliteten ska vara integrerad i EU-budgeten, vilket garanterar transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande och en sund ekonomisk förvaltning, och det ska finnas en tydlig koppling till investeringar och reformer.