EU:s bistånd till Ukraina

EU står enat i sitt orubbliga stöd för Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig och olagliga försök att annektera ukrainskt territorium. Vi har förbundit oss att fortsätta ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd till Ukraina och dess invånare så länge som det krävs.

Totalt uppgår EU:s stöd till Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig till 98,5 miljarder euro. Stödet omfattar 

EU och dess medlemsländer och finansinstitut har beslutat att driva en ”Team Europe”-strategi som svar på det ryska angreppskriget. Det innebär att vi arbetar tillsammans och slår samman våra resurser och vår expertis för att skapa ett större genomslag för Ukraina. 

Sedan kriget inleddes har Team Europe anslagit 49,4 miljarder euro i stöd till Ukraina i form av

• makroekonomiskt stöd 
• budgetstöd 
• katastrofbistånd 
• krishanteringsmedel 
• humanitärt bistånd. 

Under 2023 aktiverades 19,5 miljarder euro från EU-budgeten i stöd på kort sikt. Det omfattar ett extraordinärt stödpaket på 18 miljarder euro i form av förmånliga lån. Under 2022 fick landet 11,6 miljarder euro i lån och bidrag. Tack vare stödet har Ukraina kunnat

• fortsätta att betala löner och pensioner
• återställa kritisk infrastruktur som skadats i kriget
• hålla i gång grundläggande offentlig service, t.ex. sjukhus, skolor och boende för personer som flytt
• upprätthålla makroekonomisk stabilitet.

Ukrainafaciliteten: stöd till landets återhämtning, återuppbyggnad och förberedelser inför ett EU-medlemskap

För att stödja Ukrainas långsiktiga arbete med att återhämta sig från kriget och förbereda sig för ett EU-medlemskap har EU inrättat ett särskilt finansieringsinstrument för åren 2024–2027. Med Ukrainafaciliteten kan EU förse Ukraina med upp till 50 miljarder euro i stabilt och förutsägbart ekonomiskt stöd under den perioden.

Medan Ukraina arbetar med att uppfylla villkoren för att få regelbunden finansiering från faciliteten kan kommissionen betala ut bryggfinansiering på upp till 1,5 miljarder euro per månad under en begränsad tid. Då kan Ukraina inrikta sig på att vinna kriget och fortsätta att betala ut löner och pensioner och tillhandahålla grundläggande offentlig service. Ukraina har redan fått 6 miljarder euro av detta viktiga stöd.

Faciliteten är ett bevis på EU:s engagemang för att stödja Ukraina under Rysslands pågående anfallskrig och under Ukrainas väg mot att ansluta sig till EU.

Läs mer om Ukrainafaciliteten

I februari 2023 undertecknade kommissionen och Ukraina ett avtal om att Ukraina ska få delta i programmet för den inre marknaden. Avtalet ska hjälpa det ukrainska näringslivet genom att underlätta 

• marknadstillträde  
• ett gynnsamt näringlivsklimat 
• hållbar tillväxt  
• internationalisering. 

I januari 2024 föreslog kommissionen att alla tullar, kvoter och handelspolitiska åtgärder för Ukrainas export till EU fortsätter att slopas fram till juni 2025. Kommissionen har sedan dess föreslagit att åtgärden förlängs med ytterligare ett år.

EU ger också stöd i form av garantier som ställs av finansieringsinstitutioner som EIB and EBRD. Det bör hjälpa den ukrainska staten att tillhandahålla krediter och bidra till att företag kan erbjuda viktiga tjänster. 

Dessutom har över 147 000 ton bistånd in natura till ett uppskattat värde av över 814 miljoner euro levererats till Ukraina från EU- och partnerländer via EU:s civilskyddsmekanism. EU och medlemsländerna har också gett över 110 miljoner euro till humanitär minröjning, däribland 21,5 miljoner euro från EU-budgeten.

Under 2022 anslog EU 330 miljoner euro till ett nödhjälpsprogram som användes till basvaror och nödvändig service, som utbildning, vård och mat. Dessutom har programmet bidragit till att skydda befolkningen, både internflyktingar och deras värdsamhällen, och till att stödja småföretag och jordbruket.  

Andra viktiga mål är att återuppbygga civil småskalig infrastruktur, trygga energiförsörjningen och stärka it-säkerheten, mediefriheten och insatserna mot desinformation. Pågående projekt till ett värde av 286 miljoner euro har anpassats för att tillgodose akuta behov på fältet. 

På grund av de snabbt ökande behoven i Ukraina har vi via rescEU:s lager fått fram utrustning för sjukvård, tillfälligt boende och elgeneratorer, men också specialutrustning mot folkhälsorisker som kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.  

Vi har försett Ukraina med totalt 157 miljoner euro i rescEU-stöd sedan kriget började.

EU har samordnat den medicinska evakueringen av ukrainska patienter med akuta vårdbehov och har hittills skickat över 3 100 patienter till sjukhus i Europa för specialistvård.  

I september 2022 öppnades ett EU Medevac-centrum i Rzeszów i Polen. Centrumet är en säker plats för patienter som kommer från Ukraina innan de flyttas vidare för att få vård på sjukhus i andra europeiska länder. 

Dessutom har kommissionen inrättat logistikhubbar i Polen, Rumänien och Slovakien för att distribuera hjälp till Ukraina så snabbt som möjligt. Logistikhubbarna slussar ut den hjälp som kommer via EU:s civilskyddsmekanism. 

Den 21 april 2023 blev Ukraina ett av länderna som deltar i EU:s civilskyddsmekanism, ett europeiskt samarbete där länderna solidariskt hjälper varandra vid större katastrofer. 

När invasionen inleddes aktiverade EU omedelbart direktivet om tillfälligt skydd. Det ger fördrivna personer som flyr kriget i Ukraina vissa rättigheter i EU:

EU-länderna har tagit emot över fyra miljoner ukrainare enligt systemet för tillfälligt skydd, som har förlängts till mars 2025.  

Kommissionen har infört en maximal flexibilitet så att medlemsländerna också kan utnyttja oanvända medel från sammanhållningsfonderna för att hjälpa ukrainska flyktingar. På så sätt har upp till 17 miljarder euro gjorts tillgängliga. 

Information till dig som flyr från kriget

Som ett led i EU:s reaktion på det ryska anfallet på Ukraina inrättade EU-kommissionen och Ukrainas grannländer den 12 maj 2022 olika solidaritetskorridorer. Solidaritetskorridorerna är viktiga för Ukrainas jordbruksexport och för de varor som landet behöver, dvs. allt från humanitärt bistånd till djurfoder och gödselmedel. 

Sedan maj 2022 har solidaritetskorridorerna bidragit till 

• exporten av cirka 122 miljoner ton ukrainska varor, bland annat 66 miljoner ton säd, oljeväxter och liknande
• importen av över 45 miljoner ton nödvändiga varor till Ukraina, från militärt och humanitärt bistånd till bränsle och andra varor
• tekniskt stöd till Ukraina, Moldavien och EU-länderna för att underlätta och påskynda förfaranden och få bort flaskhalsar vid gränsen 
• fraktavtal mellan Ukraina och Moldavien som undertecknades den 29 juni 2022 för att ytterligare underlätta transitering och transport mellan de båda länderna. 

Över två miljard euro har anslagits till att bygga ut solidaritetskorridorerna med bidrag från kommissionen, Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken.

Läs mer om solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina

I mars 2022 synkroniserades Ukrainas elnät med EU:s nät. EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina på energiområdet genom att garantera omvända gasflöden till landet. Ukraina kommer också att kunna utnyttja EU:s gemensamma inköp av gas, flytande naturgas (LNG) och vätgas. 

Dessutom har EU levererat över 9 000 elgeneratorer och 35 miljoner LED-lampor till Ukraina. 

På kommissionens begäran har drygt 332 miljoner euro tagits i anspråk för att tillgodose de omedelbara behoven i den ukrainska energisektorn inom den energistödsfond för Ukraina som inrättats av energigemenskapen.  

I juli 2022 uppmanade kommissionen telekomoperatörerna i EU att förlänga sitt avtal om att tillfälligt ta bort eller kraftigt sänka eventuella roamingavgifter för ukrainare som vistas i EU. 

I juni 2023 undertecknade EU och Ukraina ett avtal om Ukrainas associering till Fonden för ett sammanlänkat Europa. Avtalet innebär att ukrainska projektansvariga kan söka EU-finansiering för projekt inom transport, energi och digital teknik för att ytterligare förbättra konnektiviteten med sina grannländer i EU. 

I december 2023 öppnade kommissionen ett nytt kontor för Horisont Europa i Kiev. Ukrainas deltagande i Horisont Europa och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram ska bidra till att bevara och stärka landets forsknings- och innovationsekosystem.  

För att stärka Ukrainas cyberresiliens har EU sedan krigets början ökat sitt stöd med 10 miljoner euro till utrustning, programvara och annat it-stöd. Ytterligare anslag på 19 miljoner euro ska bidra till den digitala omställningen. 

EU bidrar till att bekämpa strafflöshet i Ukraina genom ett projekt med en budget på 7,25 miljoner euro som stöder Internationella brottmålsdomstolens utredningar av ryska krigsbrott. Dessutom stöder Eurojust EU:s gemensamma utredningsgrupp som startades av Polen, Lettland, Estland, Slovakien, Rumänien, Litauen och Ukraina (och med ICC och Europol som deltagare) och som utreder internationella brott som begåtts i Ukraina.

Kommissionen har också inrättat ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina. Centrumet finns i Haag inom den gemensamma utredningsgruppen och stöder samordningen av utredningar och insamlingen av bevis om de krigsbrott som begås i Ukraina. 

Runt 200 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar i EU har frysts. Över 28 miljarder euro i privata tillgångar som tillhör de personer och enheter som står med på sanktionslistan har frysts hittills.

Läs mer om hur Ryssland ska ställas till svars

^{Sidan uppdaterades senast den 24 april 2024.}