Sedan det ryska anfallskriget inleddes har EU, medlemsländerna och de europeiska finansinstituten genom en Team Europa-strategi fått fram 40,6 miljarder euro för att stödja Ukrainas övergripande ekonomiska, sociala och finansiella resiliens. Stödet består av makroekonomiskt stöd, budgetstöd, katastrofbistånd, krishanteringsinsatser och humanitärt bistånd.

Dessutom har cirka 27 miljarder euro anslagits till militära biståndsinsatser, där 5,6 miljarder euro kommer från den europeiska fredsfaciliteten.

Därmed uppgår det totala stödet till Ukraina sedan starten på kriget till över 67,7 miljarder euro. Tillsammans med de medel som gjorts tillgängliga för att hjälpa medlemsländerna att tillgodose behoven hos dem som flyr till EU från kriget i Ukraina uppgår stödet till Ukraina och det ukrainska folket till 84,7 miljarder euro.

Som en del av det åtagande som gjordes vid mötet mellan kommissionskollegiet och den ukrainska regeringen och på toppmötet mellan EU och Ukraina ska 1 miljard euro i EU-stöd mobiliseras för en snabb återhämtning i Ukraina. Stödet ska finansieras av lån från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och lån från Europeiska investeringsbanken.

Under 2023 fortsätter EU att stödja Ukraina genom ett extraordinärt stödpaket på upp till 18 miljarder euro i form av mycket förmånliga lån. Hittills har 16,5 miljarder euro betalats ut.

Under 2022 anslog EU 330 miljoner euro till ett nödhjälpsprogram som gav tillgång till basvaror och nödvändig service, som utbildning, vård och mat. Dessutom bidrog programmet till att skydda befolkningen, både internflyktingar och deras värdsamhällen, och att stödja småföretag och jordbruket. Ett annat viktigt mål är att återuppbygga civil småskalig infrastruktur, trygga energiförsörjningen och stärka it-säkerheten, mediefriheten och insatserna mot desinformation. Pågående projekt till ett värde av 286 miljoner euro har anpassats för att tillgodose akuta behov på fältet.

På grund av de ständigt ökande behoven har vi fått fram utrustning för sjukvård och boende, men också specialutrustning mot folkhälsorisker som kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot via rescEU:s lager. Stödet från rescEU uppgår till nära 127 miljoner euro och omfattar bland annat bostadsenheter, skyddsdräkter, reningsutrustning, respiratorer, infusionspumpar, patientmonitorer, ultraljudsutrustning och elgeneratorer. EU samordnar den medicinska evakueringen av ukrainska patienter med akuta vårdbehov och har hittills skickat över 2 800 patienter till sjukhus i Europa för specialistvård. Ett nytt EU Medevac-centrum för medicinska evakueringar av ukrainska patienter öppnade i september 2022 i Rzeszów i Polen. Centrumet är en säker plats för patienter som kommer från Ukraina innan de flyttas vidare för att få vård på sjukhus i andra europeiska länder.

Dessutom har kommissionen inrättat logistikhubbar i Polen, Rumänien och Slovakien. Logistikhubbarna slussar ut den hjälp som kommer via EU:s civilskyddsmekanism så att den når Ukraina så snabbt som möjligt.

Den 21 april 2023 blev Ukraina ett av länderna som deltar i EU:s civilskyddsmekanism – den europeiska solidaritetsramen som hjälper länder som drabbas av större katastrofer.

Som ett led i EU:s reaktion på det ryska anfallet på Ukraina inrättade EU-kommissionen och Ukrainas grannländer den 12 maj 2022 olika solidaritetskorridorer. De är viktiga för Ukrainas export av jordbruksvaror och för landets import och export av andra varor.

Sedan maj 2022 har solidaritetskorridorerna bidragit till

• exporten av över 60 miljoner ton jordbruksvaror (spannmål, oljeväxter och liknande) och över 48 miljoner ton andra varor (malm, järn och stål, sällsynta jordartsmetaller och virke) från Ukraina, vilket har gett landets lantbrukare och företag välbehövliga inkomster
• tekniskt stöd till Ukraina, Moldavien och EU-länderna för att underlätta och påskynda förfaranden och få bort flaskhalsar vid gränsen
• fraktavtal mellan Ukraina och Moldavien som undertecknades den 29 juni 2022 för att ytterligare underlätta transitering och transport mellan de båda länderna.

För att underhålla solidaritetskorridorerna och öka deras kapacitet har EU gjort stora investeringar via olika EU-program och nationella program. Man måste dock underlätta administration och drift och bland annat förenkla förfarandena vid gränsövergångarna och detta kräver mer finansiering.

I november 2022 anslog kommissionen 250 miljoner euro i bidrag till solidaritetskorridorerna. På kort sikt bidrar pengarna till snabba förbättringar, i synnerhet tack vare mobil utrustning, så att det går att korta väntetiderna och snabba på passagen vid gränsövergångar och tillfartsleder. Kommissionen mobiliserar också Fonden för ett sammanlänkat Europa och 50 miljoner euro för att stödja infrastrukturveckling och därmed ytterligare öka solidaritetskorridorernas kapacitet.

Kommissionen, Tjeckien, Polen, Rumänien, Slovakien, Moldavien, Ukraina, Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanksgruppen ska tillsammans investera en miljard euro i solidaritetskorridorerna för att stärka den globala livsmedelsförsörjningen och ge den ukrainska ekonomin en livlina.

Läs mer om solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina

På energiområdet har Ukrainas elnät synkroniserats med EU:s nät. EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina på energiområdet genom att garantera omvända gasflöden till landet. Ukraina kommer också att kunna utnyttja EU:s gemensamma inköp av gas, flytande naturgas (LNG) och vätgas.

EU har skickat över 7 500 generatorer till Ukraina sedan början av kriget. På kommissionens begäran har cirka 332,3 miljoner euro tagits i anspråk för att tillgodose de omedelbara behoven i energisektorn inom den energistödsfond för Ukraina som inrättats av energigemenskapen. EU har också levererat 35 miljoner led-lampor till Ukraina.

Det har anslagits 5,6 miljarder euro från den europeiska fredsfaciliteten till militär utrustning till den ukrainska armén. Tack vare 168 miljoner i ekonomiskt stöd tillgodoser EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina dessutom den ukrainska arméns akuta och långsiktiga utbildningsbehov. EU:s militära stöd till Ukraina – som ges via den europeiska fredsfaciliteten och EU-länderna direkt – uppgår till cirka 27 miljarder euro.

I juli 2023 antog dessutom rådet och Europaparlamentet, på förslag från kommissionen, en förordning till stöd för tillverkning av ammunition som ska bidra till snabba leveranser av ammunition och robotar till Ukraina och hjälpa EU-länderna att fylla på sina lager. Genom förordningen införs riktade åtgärder, bland annat finansiering, för att öka EU:s tillverkningskapacitet och hantera den nuvarande bristen på ammunition och robotar, inklusive komponenter.

Förordningen omfattar

• ett instrument för att ekonomiskt stödja förstärkningen av EU:s industriella kapacitet att tillverka relevanta försvarsprodukter
• en mekanism för att kartlägga, övervaka och bättre förutse flaskhalsar i dessa leveranskedjor
• nya tillfälliga regler för att hantera bristen på ammunition.

• I februari 2023 undertecknade kommissionen och Ukraina ett avtal om Ukrainas associering till programmet för den inre marknaden. Avtalet ska hjälpa landets näringsliv, underlätta tillträdet till marknader och leda till ett bättre affärsklimat, mer hållbar tillväxt och större internationalisering.
• I maj 2023 förlängde EU upphävandet av alla tullar, kvoter och handelspolitiska åtgärder för Ukrainas export till EU i ytterligare ett år, dvs. till juni 2024.
• I juni 2023 undertecknade EU och Ukraina ett avtal om Ukrainas associering till Fonden för ett sammanlänkat Europa. Avtalet innebär att ukrainska projektansvariga kan söka EU-finansiering för projekt inom transport, energi och digital teknik för att ytterligare förbättra konnektiviteten med sina grannländer i EU
• Ukrainas associering till Horisont Europa och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram är viktigt för att bevara och underhålla landets forsknings- och innovationsekosystem. Kommissionen har aviserat att man avser att öppna ett nytt kontor för Horisont Europa i Kiev i mitten av 2023.
• Kommissionen har uppmanat telekomoperatörerna i EU att förlänga sitt avtal om att tillfälligt ta bort eller kraftigt sänka eventuella roamingavgifter för ukrainare som vistas i EU.
• För att stärka Ukrainas cyberresiliens har EU sedan krigets början ökat sitt omedelbara stöd med 10 miljoner euro till utrustning, programvara och annat it-stöd. Ytterligare 19 miljoner euro från paketet på 330 miljoner euro har anslagits till att stödja en motståndskraftig digital omställning.
• EU ger stöd i form av EU-garantier som ställs av finansieringsinstitutioner som EIB and EBRD. Det bör hjälpa den ukrainska statens upplåning och bidra till att företag kan erbjuda viktiga tjänster.
• EU bidrar också till att bekämpa strafflöshet i Ukraina genom ett projekt med en budget på 7,5 miljoner euro som stöder Internationella brottmålsdomstolens utredningar av ryska krigsbrott. En gemensam utredningsgrupp har tillsatts av Polen, Lettland, Estland, Slovakien, Rumänien, Litauen och Ukraina med stöd av Eurojust. Läs mer om hur Ryssland ska ställas till svars

Det kommer att krävas en större global ekonomisk satsning för att bygga upp Ukraina efter förstörelsen under kriget. Återuppbyggnadsarbetet bör ledas av de ukrainska myndigheterna i nära partnerskap med EU och andra viktiga partner, bland annat G7 och G20, och länder utanför EU. Även internationella finansieringsinstitutioner och andra internationella organisationer bör delta.

En myndighetsövergripande givarsamordningsplattform lanserades i januari 2023. Den ska samordna kort- och långsiktigt stöd till Ukrainas ekonomi från internationella givare och finansieringsinstitutioner. Ett tekniskt sekretariat ska bistå plattformens arbete – kommissionen står värd för sekretariatets kontor i Bryssel och den ukrainska regeringen står värd för Kievkontoret. Plattformen ska sörja för en nära samordning bland internationella givare och internationella finansieringsorganisationer och se till att stöd ges på ett konsekvent, öppet och ansvarstagande sätt.

Läs mer om återuppbyggnaden av Ukraina

^{Denna sida uppdaterades senast den 22 november 2023.}