Skip to main content
EU:s solidaritet med Ukraina

EU:s bistånd till Ukraina

Läs den här informationen på ukrainska eller ryska: Ukrainska | українська | Ryska | русский

I fokus

Ett starkt och mångsidigt stöd från EU

Sedan det ryska angreppskriget inleddes har EU, dess medlemsländer och finansieringsinstitutioner genom en Team Europe-strategi fått fram 37,3 miljarder euro för att stödja Ukrainas övergripande ekonomiska, sociala och finansiella resiliens i form av makroekonomiskt stöd, budgetstöd, katastrofbistånd, krishanteringsinsatser och humanitärt bistånd.

Dessutom uppgår militära biståndsinsatser till 11,5 miljarder euro, varav 3,1 miljarder euro kommer från den europeiska fredsfaciliteten.

Under 2023 fortsätter EU att stödja Ukraina genom ett extraordinärt stödpaket på upp till 18 miljarder euro i form av mycket förmånliga lån. Den första delutbetalningen på 3 miljarder euro gjordes i januari 2023.

Humanitärt bistånd

EU har anslagit 523 miljoner euro till humanitära biståndsprojekt för att hjälpa de civila som drabbats av kriget i Ukraina. Ukraina får 485 miljoner euro och Moldavien 38 miljoner euro för att hjälpa flyende människor. EU:s humanitära bistånd går till mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet och till att hjälpa människor med deras basbehov.

Dessutom går 330 miljoner euro till ett nödhjälpsprogram som ger tillgång till basvaror och nödvändig service, som utbildning, vård och mat. Det ska också skydda befolkningen, både internflyktingar och deras värdsamhällen och småföretag och jordbruket. Ett annat viktigt mål är att återuppbygga civil småskalig infrastruktur, trygga energiförsörjningen och stärka it-säkerheten, mediefriheten och insatserna mot desinformation. Pågående projekt till ett värde av 192 miljoner euro har anpassats för att tillgodose akuta behov på fältet.

 

EU:s civilskyddsmekanism

31 länder
har erbjudit hjälp
Över 84 000 ton
bistånd in natura har skickats till Ukraina

Via EU:s civilskyddsmekanism slussar vi hjälp till Ukraina från 31 länder – de 27 EU-länderna plus Island, Nordmakedonien, Norge och Turkiet. Biståndet omfattar livsviktiga varor som läkemedel, mat och tält, men också strategisk utrustning som brandbekämpningsutrustning, elverk, ambulanser och mobila sjukhus.

Logistikhubbar och hjälp från rescEU

På grund av de ständigt ökande behoven har vi fått fram utrustning för sjukvård och boende, men också specialutrustning mot folkhälsorisker som kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Utrustningen har skickats från rescEU-lagren i Tyskland, Ungern, Nederländerna, Grekland, Rumänien, Sverige och Danmark. Stödet från rescEU uppgår till nära 36 miljoner euro och omfattar bland annat bostadsenheter, skyddsdräkter, reningsutrustning, respiratorer, infusionspumpar, patientmonitorer och ultraljudsutrustning. EU samordnar den medicinska evakueringen av ukrainska patienter med akuta vårdbehov och har hittills skickat över 1 700 patienter till sjukhus i Europa för specialistvård. Ett nytt EU Medevac-centrum för medicinska evakueringar av ukrainska patienter öppnade i september i Rzeszów i Polen. Centrumet är en säker plats för patienter som kommer från Ukraina innan de flyttas vidare för att få vård på sjukhus i andra europeiska länder.

Dessutom har kommissionen inrättat logistikhubbar i Polen, Rumänien och Slovakien. Logistikhubbarna slussar ut den hjälp som kommer via EU:s civilskyddsmekanism så att den når Ukraina så snabbt som möjligt. 

Tillfällig skyddsmekanism

Den tillfälliga skyddsmekanismen omfattar

  • uppehållsrätt
  • tillgång till arbetsmarknaden enligt EU-ländernas arbetsmarknadsregler
  • tillgång till boende
  • socialt bistånd
  • medicinsk eller annan hjälp
  • rätt för ensamkommande barn och tonåringar till förmyndarskap och tillgång till skola och utbildning.

Information till dig som flyr från kriget

Solidaritetskorridorer

Som ett led i EU:s reaktion på det ryska angreppet på Ukraina inrättade EU-kommissionen och Ukrainas grannländer den 12 maj 2022 olika solidaritetskorridorer. De är viktiga för Ukrainas export av jordbruksvaror och för landets import och export av andra varor.

Sedan maj 2022 har solidaritetskorridorerna bidragit till

  • exporten av cirka 23 miljoner ton jordbruksvaror (spannmål, oljeväxter och liknande) från Ukraina – det har gett landet välbehövliga inkomster och spannmålet har kunnat nå fram till behövande
  • tekniskt stöd till Ukraina, Moldavien och EU-länderna för att underlätta och påskynda förfaranden och få bort flaskhalsar vid gränsen
  • fraktavtal mellan Ukraina och Moldavien som undertecknades den 29 juni 2022 för att ytterligare underlätta transitering och transport mellan de båda länderna.

För att underhålla solidaritetskorridorerna och öka deras kapacitet har EU gjort stora investeringar via olika EU-program och nationella program. Man måste dock underlätta administration och drift och bland annat förenkla förfarandena vid gränsövergångarna och detta kräver mer finansiering.

I november 2022 anslog kommissionen 250 miljoner euro i bidrag till solidaritetskorridorerna. På kort sikt kommer pengarna att bidra till snabba förbättringar, i synnerhet tack vare mobil utrustning, så att det går att korta väntetiderna och snabba på passagen vid gränsövergångar och tillfartsleder. På medellång sikt mobiliserar kommissionen Fonden för ett sammanlänkat Europa och 50 miljoner euro för att stödja infrastrukturveckling och därmed ytterligare öka solidaritetskorridorernas kapacitet. 

Support for Ukrainian school children

The EU is supporting the rehabilitation of damaged schools in Ukraine with €100 million, including €66 million through budget support and €34 million from the humanitarian funding. The European Commission has allocated around €14 million to purchase school buses and bring Ukrainian children safely to school. The Commission has also launched an EU-wide solidarity campaign to donate school buses for Ukraine, channelled through the EU Civil Protection Mechanism.

Andra typer av stöd

  • På energiområdet har Ukrainas elnät synkroniserats med EU:s nät. EU kommer att fortsätta att stödja Ukraina på energiområdet genom att garantera omvända gasflöden till landet. Ukraina kommer också att kunna utnyttja EU:s gemensamma inköp av gas, flytande naturgas (LNG) och vätgas.
  • Tack vare EU:s civilskyddsmekanism har 20 europeiska länder gett över 1 300 elgeneratorer till Ukraina. På kommissionens begäran har 156 miljoner euro tagits i anspråk för att tillgodose de omedelbara behoven i energisektorn inom den energistödsfond för Ukraina som inrättats av energigemenskapen
  • EU har tillfälligt avskaffat importtullar på all ukrainsk export till EU och EU:s samtliga gällande antidumpningsåtgärder och skyddsåtgärder mot stålvaror under ett år.
  • Kommissionen har uppmanat telekomoperatörerna i EU att förlänga sitt avtal om att tillfälligt ta bort eller kraftigt sänka eventuella roamingavgifter för ukrainare som vistas i EU.
  • För att stärka Ukrainas cyberresiliens har EU sedan krigets början ökat sitt omedelbara stöd med 10 miljoner euro till utrustning, programvara och annat it-stöd. Ytterligare 15 miljoner euro från paketet på 330 miljoner euro har anslagits till att stödja en motståndskraftig digital omställning.
  • EU ger stöd i form av EU-garantier som ställs av finansieringsinstitutioner som EIB and EBRD. Det bör hjälpa den ukrainska statens upplåning och bidra till att företag kan erbjuda viktiga tjänster.
  • EU bidrar också till att bekämpa strafflöshet i Ukraina genom ett projekt med en budget på 7,5 miljoner euro som stöder Internationella röda korsets utredningar av ryska krigsbrott. En gemensam utredningsgrupp har tillsatts av Polen, Lettland, Estland, Slovakien, Rumänien, Litauen och Ukraina med stöd av Eurojust.

Stöd till den framtida återuppbyggnaden

Ukraine public administration building

Det kommer att krävas en större global ekonomisk satsning för att återuppbygga Ukraina efter förstörelsen under kriget. Återuppbyggnadsarbetet bör ledas av de ukrainska myndigheterna i nära partnerskap med EU och andra viktiga partner, bland annat G7 och G20, och länder utanför EU. Även internationella finansieringsinstitutioner och andra internationella organisationer bör delta.

Det ska också inrättas en internationell samordningsplattform, ”Ukrainas återuppbyggnadsplattform”, som EU-kommissionen och den ukrainska regeringen ska leda tillsammans. Plattformen ska ansvara för att godkänna en återuppbyggnadsplan, som ska utarbetas och genomföras av Ukraina, med administrativ och teknisk hjälp från EU. Den ska sammanföra de stödgivande aktörerna, bland annat EU-länderna, andra bilaterala och multilaterala samarbetspartner och internationella finansieringsinstitutioner. Det ukrainska parlamentet och Europaparlamentet ska delta som observatörer.

För att stödja återuppbyggnadsplanen föreslår kommissionen att en ”RebuildUkraine”-facilitet ska inrättas som det viktigaste instrumentet för EU:s stöd i form av bidrag och lån. Faciliteten ska vara integrerad i EU-budgeten, vilket garanterar transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande och en sund ekonomisk förvaltning, och det ska finnas en tydlig koppling till investeringar och reformer.

Läs mer om återuppbyggnaden av Ukraina

Denna sida uppdaterades senast den 24 januari 2023

Dokument